Shou sugi ban?
Shou sugi ban, yakisugi, bränt trä, förkolnat trä, flammat trä, kolat trä – det finns många namn för samma sak. Men vilket är det rätta? Som med så mycket annat beror svaret på tillverkaren. I praktiken syftar alla dessa benämningar på samma tradition: en ytbehandling där naturlig eld förvandlar trä till ett unikt och hållbart material. I den här artikeln utforskar vi namnens betydelse och historia och förklarar varför vi valde att kalla vårt trä för förkolnat trä.
Shou sugi ban
Söker du information om förkolnat trä stöter du nästan garanterat på termen shou sugi ban (焼杉板). Det japanska uttrycket beskriver en traditionell metod där träets yta bränns för att skydda det mot fukt, skadedjur och röta.
Tekniken har sina rötter hundratals år tillbaka i tiden och utvecklades ursprungligen i Japan för trädslaget sugi, som på svenska kallas japansk ceder eller kryptomeria. Termen shou sugi ban används dock inte i Japan – där heter metoden yakisugi (焼杉板).
Det antas att shou sugi ban uppstod som en felaktig översättning av skrivtecknen i västvärlden. Ironiskt nog har just denna felöversättning blivit det mest kända internationella begreppet för eldförkolnat trä.
Yakisugi
Yakisugi (焼杉板) ligger närmare det ursprungliga japanska uttrycket och betyder ordagrant "eldupphettat (eller bränt) japanskt cederträ". Det används fortfarande i Japan för att beskriva denna hållbara och vackra behandlingsmetod. I sin enkelhet fångar namnet kärnan i processen: trä som fått nytt liv genom eldens kraft.
Förkolnat trä
Förkolnat trä syftar direkt på det kollager som bildas på träets yta och som fungerar som ett naturligt skydd mot rötsvampar och fukt.
Förkolnat trä har inte brunnit igenom – djupt inne i kärnan är träets egenskaper oförändrade. Därför tycker vi att denna term bäst beskriver vår produkt, och det är det namn vi valt för både vårt företag och våra produkter.
I Norden finns det en lång tradition av att kola stolpar för att skydda dem mot röta i marken. I Sverige blev dock Falu rödfärg den dominerande metoden för att skydda träfasader – en parallell tradition med samma mål men helt annan teknik. Förkolnat trä knyter an till den äldre kolningstraditionen och för den in i modern arkitektur.
Ibland används även termen kolat trä, som beskriver samma process. Vi föredrar dock den mer precisa benämningen förkolnat trä.
Bränt trä
Tekniskt sett är Hiils produkter bränt trä – de har utsatts för eld och medvetet antänts. Ordet bränt kan dock antyda att träet legat för länge i elden och brunnit igenom helt, eller att det handlar om vanlig ved.
I Hiils produktion utsätts träet för eld i bara några minuter – precis tillräckligt för att ett fullgott kollager ska bildas. Elden släcks omedelbart när förkolningen nått rätt djup. Därför föredrar vi termen förkolnat trä, som bättre beskriver slutprodukten.
Flammat trä
Även termen flammat trä förekommer i svenska sammanhang. Den syftar på samma grundtanke, men skapar en annan bild.
Flammat trä för tankarna till en ytlig behandling med öppen låga – kanske ett snabbt flamdrag med brännare som ger visuella effekter utan att bygga upp ett djupare skyddande kollager.
Hos Hiil sker produktionen i en effektiv, snabb och kontrollerad förbränningsprocess där träet förkolnas jämnt och genomgående med hög kvalitet. Flammat trä låter för oss alltför ytligt.
Spelar namnet verkligen roll?
Produktnamn och termer förmedlar alltid associationer och bilder. Det är just därför vi ville resonera öppet kring dessa olika benämningar och motivera vårt val att kalla vårt trä för förkolnat trä.
I slutändan är namnet dock sekundärt. Det viktigaste är vad förkolnat trä representerar för oss: ansvar, hållbarhet och individualitet som sträcker sig djupare än ytan.